Sofia Larsson

Passet hann komma och klassen gav sig iväg mot Stockholm, med världens surgubbe till busschaufför, vidare mot kryssning. Med lite strul hit och dit kom alla slutligen på den fula båten, som vi funderade på om det inte var Estonia vi hoppat på. Med skokartonger som hytter blev vi alla lite purken, men var självklart glada ändå! Övriga båten var ändå riktigt fin - med restaurangen och alla andra "allmänna platser".
Vi gjorde oss i ordning lite och gick iväg för att äta våran förbeställda tacobuffé. Med bönor i köttfärsen och ingen ost, så klarade vi oss skapligt bra ändå. Cidern tog slut så det blev öl till maten.
Efter middagen väntade alla på att vi skulle komma ut på internationellt vatten för att taxfreen skulle öppna. Kö i en timme, folk i massor och varmt som satan, fick vi tillslut komma in tre och tre in i affären. Jag och Johanna köpte en platta öl och en platta cider att dela på. Vi kom på sen att det var tokförmycket så vi sålde ölen nästa kväll, och jag hade 8 cider kvar att ta med mig hem (!) eftersom jag var nykter andra kvällen.

På vägen hem och utanför terminalen när vi lastat i våra väskor i bussen, blev Maddes och Johannas väskor snodda och en krissituation uppstod. När det inte fanns mer att göra åkte vi hemmåt. Kryssningen fick ett misslyckat slut, men jag tror att alla är överens om att det var en mycket lyckad resa.
Vi är nöjda och glada:)

Jag tror att det nu, 5 dagar efter hemkomst, äntligen har slutat gunga för mig.
Men jag är inte helt säker... balanssinnet är ju rubbat.