Deth är är ne rburik
Istället för att skriva ett fruktansvärt intressant och roligt inlägg med en massa hejdlösa åsikter och fjams, så tänkte jag för en gångs skull skriva om den här dagen. Sådär dagboksliknade fjams istället. För er som inte förstår ordet fjams, så gör det ingenting. Jag hittade på det själv.
Jag har blivit så besvärligt slarvig när jag skriver nu för tiden. Mellanslagen ligger härsan tvärsan och bokstäverna hoppar dit de själva vill. Varför? Jo, jag försöker skriva fort. Vilket är makalöst onödigt när jag i alla fall måste skriva om hela tiden, på grund av min bristfäldiga snabbskrivarhet.
Där kom jag av mig.
Jo, hur som haver så vaknade jag jobbigt tidigt imorse. Fast ja, det gör jag varje morgon. Sedan somnar jag om. Det gjorde jag även denna gång. Cirkus runt klockslaget sju, trippar moder och pyttesyster in i mitt rum och sjunger någon låt.. Det visade sig vara min födelsedag. Med tårta och paket var de självklart hjärtligt välkomna att avbryta min skönhetssömn. När paketen var öppnade, fick jag sitta själv i sängen och äta sockerchockstårtan. När jag fann mig nöjd så skuttade jag iväg till köket där lite fler tjoiga familjemedlemmar och paket höll hus. När några av dessa tjoingar lämnade huset, infann sig istället ytterligare några fler paket. Det tycker jag var bra. Sen blev det lite mer tårtätande, och jag tror att jag klämde in lite frukost däremellan någonstans. Ja lunch också såklart. Och kvällsmat. Fast ja, även där i form av tårta. Smörgåstårta. Sen annan tårta igen. Sen blev det sådana där superroliga presenter i form av kuvert istället för paket. Liksom, vart är spänningen? Jag vill ju riva papper, kleta tejp och leka med snören. Jag är ändock bara nitton..
Bästa presenten hittills är förstås tjugan jag fick av pyttesyster. Och (!) den var inslagen i ett paket med mycket omsorg av tejp och spänning! Inte i kuvert..
Sammanfattningsvis så har jag nu kommit fram till att det är Tranan som fattas för det livnärligt långa inlägget.
Eller så är det helt enkelt såhär det kommer fortsätta. Det blir inget långt haddirejjan som räcker i tid och otid. Lagom är bäst.
Yeah right..